Simuleringen visar hur extraljusen ökar trycket i det kritiska området där de är monterade. Det leder till minskat sug framåt kring takövergången, vilket ger ökad bränsleförbrukning
Trots att europeiska lastbilar kan tyckas vara ganska tegelstensformade så lägger lastbilstillverkarna stora resurser på att strömlinjeforma fordonen så mycket man kan. Reglerna för begränsad maxlängd leder dock till att man måste designa lastbilar som är så platta i fronten som möjligt – lönsamheten blir nämligen bättre ju längre lastutrymmet kan vara. Därför kan man inte ha en mer aerodynamisk (lång) nos på lastbilen eftersom en längre dragbil skulle leda till ett kortare lastutrymme för att hålla sig inom maxlängden.
När lastbilen kommer farande genom luften så stagnerar luftmolekylerna mot fronten, vilket bygger upp ett högtryck på ytan. Detta är den största bidragande orsaken till det totala luftmotståndet för en lastbil. Högtrycket i mitten av fronten vägs dock delvis upp av att det även skapas ett kraftigt undertryck kring de främre hörnen på lastbilen – vilket suger fordonet framåt. För att lastbilen ska få ett så lågt luftmotstånd som möjligt läggs därför mycket utvecklingsresurser just på att försöka maximera detta sug.
Något de flesta inte tänker på är dock att vanliga tillbehör ofta inverkar väldigt negativt på lastbilens aerodynamiska prestanda. Takmonterade extraljus sitter ofta monterade på ett sätt som kraftigt försämrar suget framåt som normalt skapas av övergången mellan lastbilens front och tak. Det leder till en ökning av luftmotståndet, och därmed bränsleförbrukningen, som är betydligt större än det direkta bidraget från lamporna själva.
För att illustrera effekten har Rumblestrip simulerat aerodynamiken för en lastbil av europeisk typ. Luftmotståndet jämförs mellan en vanlig ”ren” lastbil och en med extraljus med sex lampor som är monterade på en takskena. Luften kommer snett från vänster med en vinkel på fem grader för att efterlikna typiska vindförhållanden.
Det visar sig att extraljusen ökar luftmotståndet med drygt 6 %, vilket motsvarar en ökning av bränsleförbrukningen med 1 L/100 km för fordon som kör fjärrtransporter. För en typisk körsträcka på 150 000 km per år drar bilen alltså hela 1500 liter extra varje år enbart på grund av extraljusen!
Den verkliga kostnaden för extraljus blir därmed oerhört mycket större än inköpspriset över bilens livslängd. Varje år kan de kosta så mycket som 20 000 kr om året i ökade bränslekostnader (ungefär lika mycket som inköpspriset). Koldioxidutsläppen ökar med drygt fyra ton per år – mer än dubbelt så mycket som en genomsnittlig personbils årliga utsläpp.
Nu är det förstås så att för vissa lastbilar så behövs verkligen extraljus. Men det är i alla fall bra om man funderar lite extra över om nyttan med dem överstiger den signifikanta kostnaden som de faktiskt medför. Alternativt bör man om möjligt montera dem på ställen på lastbilen som inte är lika kritiska aerodynamiskt som där de brukar sitta.
Det är betydligt värre med aerodynamiska mardrömmar som Michelingubbar eller stora skyltar som man tyvärr ofta ser på lastbilar, och vars praktiska nytta kan ifrågasättas. Frågan är om det skulle kännas lika vettigt att köra runt med dessa om man hade koll på deras faktiska kostnad i form av ökad förbrukning?
Istället för att lägga pengarna på tillbehör som kan kosta 20 000 kr om året finns alternativet att köpa den automatiska takluftriktaren Ecosense Trailer Assist som istället kan spara lika mycket pengar och CO2-utsläpp varje år. Systemet ser till att lastbilens takluftriktare alltid står optimalt inställd när trailer eller last byts. Det är en investering som snabbt betalar tillbaka sig och sedan levererar ren vinst från bränslebesparingen. Bra för både åkeri och miljö!
